The Internet of Things

Med The Internet of Things (sakernas internet) avses hur föremål kan spara och utbyta data om de försetts med elektroniska delas såsom sensorer och internetuppkoppling. Det kan till exempel röra sig om hushållsapparater, funktionskläder, fordon och byggnader. Nätverket gör att sakerna kan skicka ut och ta emot information, vilket till exempel kan användas för att fjärrkontrollera dem.

The Internet of Things förväntas växa till sig rejält under de kommande åren. Försiktiga bedömare talar om att cirka 20 miljarder saker kommer att ingå år 2020 medan andra gissar att det snarare kommer att röra sig om uppemot 50 miljarder saker innan vårt nuvarande decennium är över.

Exempel

I januari 2016 visade Samsung upp kylskåpet Family Hub på elektronikmässan CES i Las Vegas. Family Hub har tre kameror inuti kylskåpet som tar en bild var varje gång kylskåpet stängs. Kylskåpet kan kopplas ihop med familjens mobiltelefoner och skicka bilderna över internet så att familjemedlemmarna kan ta en titt på vad som finns i kylskåpet även när de inte är hemma. Perfekt om man till exempel ska förbi mataffären efter jobbet och inte kommer ihåg om yoghurten är slut. Vill man inte besöka matbutiken själv kan kylskåpet kopplas mot företag som erbjuder hemleverans av mat. Samsung har inlett ett samarbete med MasterCard för att underlätta betalningen av hemleveranserna.

På kylskåpet finns en 21,5-tums HD LCD-skärm och högtalare som till exempel kan användas för att visa matrecept, kalender eller familjebilder. Musik och film kan strömmas direkt till kylskåpets display. Man kan också skicka meddelanden från mobiltelefonen som visas upp på skärmen, så att man till exempel kan nå familjemedlemmar med viktiga meddelanden när man själv är iväg.

Slutligen kan kylskåpet kopplas ihop med andra saker i hemmet och förvandlas till en sambandscentral där du kan kontrollera hur det står till med de olika rummens belysning, värmeelement, och så vidare.

Bakgrund

Begreppet Internet of Things (IoT) myntades av den brittiske entreprenören Kevin Ashton år 1999 medan han arbetade hos Auto-ID Labs (Auto-ID centers). Han använde begreppet för att beskriva ett framtida globalt nätverk av uppkopplade föremål som använde sig av radiofrekvensidentifikation (RFID). Nu för tiden finns det dock många olika tekniker som kan användas som alternativ till RFID, till exempel närfältskommunikation.

Hur vanligt är det?

Statistik från år 2015 som publicerats av OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development ) anger att det i Sverige då fanns 21,9 uppkopplade apparater per 100 invånare. Denna siffra placerade Sverige på plats sju i topplistan över de länder som hade flest uppkopplade apparater per 100 invånare.

Här är de tio översta placeringarna:

Hur ser framtiden ut?

Här är några exempel på typer av uppkopplade föremål som det pågår forskningsprojekt kring just nu och som vi troligen kommer att få se mycket mer av i framtiden.

• Sensorer, inklusive biochip, som inhämtar mätdata om bärarens kroppsfunktioner. Användningsområdet omfattar både människor och djur.
• Elektriska sensorer som inhämtar information om miljön runt omkring sig. Det pågår till exempel experiment med att skapa ”elektroniska musslor” som kan läggas havsvikar för att samla in och skicka vidare information om föroreningar, temperatur, pH-värde, och så vidare. Tekniken skulle också kunna användas för att speja efter patogener i livsmedel.
• Bilar som är uppkopplade för att kunna inhämta in trafikinformation från andra bilar i området och till exempel varna föraren om att det har skett en kollision längre fram på vägen. Sådana varningar skulle kunna nå förare mycket snabbare än med dagens system där vi får förlita oss på information först når räddningstjänsten och att radiosändningen sedan bryts för ett trafikmeddelande.